2007-07-26
Har fått lite fina bilder på Amigo av hans husse och matte. Tyvärr håller jag med husse, han gör sig inte till fullo rättvisa, men det är oerhört svårt att få till riktigt bra poseringsbilder. Ni kan ju trösta er med att inte heller jag brukar få till det... Att det är en grymt snygg juniorhane, en skicklig fotograf och assistent framkommer dock tydligt! TACK snälla Staffan och Ursula för bilderna!
Har fått lite fina bilder på Amigo av hans husse och matte. Tyvärr håller jag med husse, han gör sig inte till fullo rättvisa, men det är oerhört svårt att få till riktigt bra poseringsbilder. Ni kan ju trösta er med att inte heller jag brukar få till det... Att det är en grymt snygg juniorhane, en skicklig fotograf och assistent framkommer dock tydligt! TACK snälla Staffan och Ursula för bilderna!
2007-07-22
I dag ställdes majoriteten av A-kullen på Västmanlands kennelklubbs internationella
utställning, på lövudden i Västerås. Det gick bra och alla var så duktiga. Dock var alla rejält trötta. Det märktes på Amigo, han var inte alls på samma show-humör. Inte heller "Ebba" var sitt rätta jag p.g.a. att henne gamla skada på bakbenen spökade (hon har tidigare haft benhinneinflamation bak), tyvärr upptäcktes inte detta förens hon var inne i ringen, vid hanteringen, ty domaren klämde och kände på hennes bakben, vilket hon reagerade på, hon haltade även tydligt i rörelse. Dock gick det under omständigheterna bra ändå för Ebba, men detta var förmodligen själen till att hon enbart fick en två i kvalitet.
Söndagens domare gav dock samtliga deltagande hundar från Appealing Grace mycket fin kritik och i stort sett idel lovord! Dock var hon mycket petig med att röda hundar skulle vara jämnt röda, ljusa eller mörka partier i pälsen var sannerligen inte önskvärt. Jag kan hålla med henne, men tyvärr är det få hundar som uppvisar den kvaliteten. Dock var det i detta sammanhang oerhört skoj att Zepzax Yuvel tilltalade domaren (hon har en fantastiskt fin och jämn röd färg). Denna tik är när släkt med vår A-kull... Hon är nämligen e. Sultan De La Perle Du Cap, d.v.s. A-kullens morfar! Dagens höjdpunkter var att Aquira vann juniorklassen för tikar med CK, syrran Azzra, var inte mycket sämre, hon kom på en hedrande andra plats, även hon med CK! Vilken debut på officiell utställning för våra lovande sötnosar! Glädjande var även att vi ehöll HP på så väl avels som uppfödargruppen! Inte illa...
Så här gick det för våra deltagande hundar:
Juniorklass hanar:
Appealing Grace Amigo Ad Astra 1, 5
Appealing Grace Aquiro Ad Astra 1, 6/reserv
Juniorklass tikar:
Appealing Grace Aleeya Ad Astra 2
Appealing Grace Alwa Ad Astra 1, oplacerad
Appealing Grace Aquira Ad Astra 1,1 CK!
Appealing Grace Azzra Ad Astra 1, 2 CK!
I avelsgruppen deltog Lilla Enebys Wilma med följande avkommor:
Appealing Grace Aquira Ad Astra
Appealing Grace Azzra Ad Astra
Appealing Grace Aleeya Ad Astra
Appealing Grace Alwa Ad Astra
Avelsgruppen erhöll HP!
I uffödargruppen deltog vi med:
Appealing Grace Aquira Ad Astra
Appealing Grace Azzra Ad Astra
Appealing Grace Aleeya Ad Astra
Appealing Grace Alwa Ad Astra
Uppfödargruppen erhöll även den HP!
I dag ställdes majoriteten av A-kullen på Västmanlands kennelklubbs internationella
utställning, på lövudden i Västerås. Det gick bra och alla var så duktiga. Dock var alla rejält trötta. Det märktes på Amigo, han var inte alls på samma show-humör. Inte heller "Ebba" var sitt rätta jag p.g.a. att henne gamla skada på bakbenen spökade (hon har tidigare haft benhinneinflamation bak), tyvärr upptäcktes inte detta förens hon var inne i ringen, vid hanteringen, ty domaren klämde och kände på hennes bakben, vilket hon reagerade på, hon haltade även tydligt i rörelse. Dock gick det under omständigheterna bra ändå för Ebba, men detta var förmodligen själen till att hon enbart fick en två i kvalitet.
Söndagens domare gav dock samtliga deltagande hundar från Appealing Grace mycket fin kritik och i stort sett idel lovord! Dock var hon mycket petig med att röda hundar skulle vara jämnt röda, ljusa eller mörka partier i pälsen var sannerligen inte önskvärt. Jag kan hålla med henne, men tyvärr är det få hundar som uppvisar den kvaliteten. Dock var det i detta sammanhang oerhört skoj att Zepzax Yuvel tilltalade domaren (hon har en fantastiskt fin och jämn röd färg). Denna tik är när släkt med vår A-kull... Hon är nämligen e. Sultan De La Perle Du Cap, d.v.s. A-kullens morfar! Dagens höjdpunkter var att Aquira vann juniorklassen för tikar med CK, syrran Azzra, var inte mycket sämre, hon kom på en hedrande andra plats, även hon med CK! Vilken debut på officiell utställning för våra lovande sötnosar! Glädjande var även att vi ehöll HP på så väl avels som uppfödargruppen! Inte illa...
Så här gick det för våra deltagande hundar:
Juniorklass hanar:
Appealing Grace Amigo Ad Astra 1, 5
Appealing Grace Aquiro Ad Astra 1, 6/reserv
Juniorklass tikar:
Appealing Grace Aleeya Ad Astra 2
Appealing Grace Alwa Ad Astra 1, oplacerad
Appealing Grace Aquira Ad Astra 1,1 CK!
Appealing Grace Azzra Ad Astra 1, 2 CK!
I avelsgruppen deltog Lilla Enebys Wilma med följande avkommor:
Appealing Grace Aquira Ad Astra
Appealing Grace Azzra Ad Astra
Appealing Grace Aleeya Ad Astra
Appealing Grace Alwa Ad Astra
Avelsgruppen erhöll HP!
I uffödargruppen deltog vi med:
Appealing Grace Aquira Ad Astra
Appealing Grace Azzra Ad Astra
Appealing Grace Aleeya Ad Astra
Appealing Grace Alwa Ad Astra
Uppfödargruppen erhöll även den HP!
Jag vill återigen TACKA alla mina fantastiska valpköpare. Jag är så nöjd över er alla och ni är så oerhört duktiga. Det är Ni som gör kenneln, TACK allesammans för det arbete Ni lägger ner på era underbara hundar! Jag ser fram emot att fortsätta följa våra framgångar...!
Jag vill även ta tillfället i akt att än en gång TACKA främst Familjen Clevinge, för att de gav mig förtroendet att låna in er fantastiska Wilma i kenneln. Jag kommer för alltid vara er evigt tacksam! TACK också Sussie och Uffe på Lilla Enebys kennel, de är ju trots allt ni som har fött upp Wilma! Även om jag är stolt och glad över min kull, så hade den ju inte funnits om det inte vore för Lilla Enebys, Plexus och Xitamiz! Jag vill därför även rikta ett ödmjukt TACK till er!
Här nedanför ser du vår uppfödargrupp respektive avelsgrupp.
*Varma kramar till er alla*
Tyvärr har vi ingen ny bild på Aquira, på bilden ovan är hon sju månader, därtill är bilden ett montage, rosetterna är indragna i bilden.
Tyvärr har vi ingen ny bild på Azzra, på bilden ovan är hon åtta månader,
därtill är bilden ett montage, rosetten är indragen i bilden.
därtill är bilden ett montage, rosetten är indragen i bilden.
2007-07-21
I dag var det så äntligen dags för "mälarpinschern" som i år höll 20-års jubileum! Detta var också första året för mig som uppfödare att deltaga med egen uppfödning! Att placera sig högt upp på "mälarn" får nog anses bland det mest prestigefyllda du kan göra med din hund/uppfödning, ty här har du årets största konkurrens. Hela 90 pinschrar var anmälda, dock var det enstaka hundar som ej deltog. Hela dagen var oerhört lyckad. Det var fantastiskt roligt att få se hela A-kullen samlad! TACK alla underbara valpköpare för att ni deltog på "mälarn"/rasspecialen!
Själv klev jag upp tidigt, tidigt på morgonen efter på tok för lite sömn de senaste två nätterna samt ett fullspäckat schema dagarna innan. Jag förstod att det skulle bli en tuff helg. Jag packade bilen, rastade hundarna (Vera, Pelinne, Grace, Ambra och Aquira), för att bege mig mot Strägnäs BK. Själva resan gick bra, men jag var oerhört trött. Väl på plats på var det dags att försöka få upp utställningstältet. Det var inte helt lätt, men som tur var fick jag hjälp av Familjen Hjerpe, TACK SNÄLLA!
När så utställningstältet var uppe, burar, väskor och annat uppställt, var det dags att rasta mina hundar. Jag tog ut hela gänget på en liten tur. Därefter tränade jag Vera, Pelinne och Grace inför min "lydnandsuppvisning". Det var redan rejält varmt och jag förstod redan då att värmen förmodligen skulle bli lite av ett problem under själva uppvisningen. Träningen gick relativt bra, men det var svårt för tejejerna med så mycket störning. Jag ville dock spara på deras krafter, så jag tränade inte särskilt länge.
När jag var klar med träningen såg jag att Amigo med familj hade anlänt. Vi pratade lite och de tog ut Amigo för rastning.
Tiden rusade på och det var plötsligt dags för lilltejen att göra utställningsdebut! Jag hade faktiskt tänkt att stryka henne, det kändes lite som att det var korkat av mig att ha anmält en valp med ett litet bettefel, för en tysk domare...! Grace skötte sig exemplariskt i ringen och rörde sig mycket, mycket bra! Hon fick till och med HP! Domaren tyckte onekligen om min fina tjej, trots hennes lilla bettfel! Men vem gör väl inte det, mer fantastisk hund får man nästan leta efter...
Snart var det så dags att entra ringen med Amigo. Det var debut för honom i utställningsringen. Dagen innan hade vi tränat lite grann, för att bli ett team. Amigo skötte sig oerhört bra i ringen, men kom inte helt till sin rätt, men det är inte så konstigt, med tanke på at det var första gången...!
Aquiro har ställts en gång tidigare, med mig som handler. Hans debut (i valpklass) gick strålande. I dag var det en ny debut för Aquiro, tillsammans med matte. Det var därtill första gången hans matte, Sofia entrade en utställningsring! Både Sofia och snyggingen Aquiro gjorde ett mycket bra jobb!
Amigo blev 3:a bästa hane i juniorklassen med HP! Aquiro blev 5:a bästa hane! Oj, vad spännande, Amigo skulle därmed tävla vidare i bästahanhundsklass!
I bästahanhundsklassen blev det ett nästan olidligt springande... Värmen var tryckande och det är varmt att springa iförd kavaj och byxor, men vill man vara fin, får man ibland lida pin... ;) Amigo var som en helt annan hund i denna klassen, han ställde upp sig i det närmaste perfekt och rörde sig med ett mycket vägvinande och i huvudsak avspänt steg fullt av driv. Det var en ren fröjd att visa honom! Dock blev jag oerhört paff, när jag till sist förstod att domaren efter alla varv, runt, runt, runt, placerade Amigo som 3:a bästa hane! Tänk att Amigo gick och slog så många fina hanar och det vid blott 10 månaders ålder...! Det hade jag aldrig vågat tro. Han slog bl.a. åtta championhanar! Hur många hanar det var sammanlagt har jag inte kikat på men drygt trettio måste det har varit...!
Här nedanför följer bilder från Amigos och Aquiros klasser. Bilderna nedan är tagna av Jan/Maj-Len Clevinge, Christian Nord, Pia Widerberg och Sandra Älverud Sjöström. Fotograferna har givit mig tillstånd att redigera samt publicera bilderna på vår hemsida. Tyvärr har tryckfelsnisse varit framme, så på i stort sett alla bilder står det @ istället för ©... Men alla vet förhoppningsvis att det är förbjudet att stjäla bilder i vilket fall, samt förstår vad som menas! TACK SNÄLLA ni för att jag får lov att använda era fina bilder! Tyvärr hade jag inte en chans att hinna ta några bilder eller ens be någon fota med min kamera eller filma med filmkameran...
I dag var det så äntligen dags för "mälarpinschern" som i år höll 20-års jubileum! Detta var också första året för mig som uppfödare att deltaga med egen uppfödning! Att placera sig högt upp på "mälarn" får nog anses bland det mest prestigefyllda du kan göra med din hund/uppfödning, ty här har du årets största konkurrens. Hela 90 pinschrar var anmälda, dock var det enstaka hundar som ej deltog. Hela dagen var oerhört lyckad. Det var fantastiskt roligt att få se hela A-kullen samlad! TACK alla underbara valpköpare för att ni deltog på "mälarn"/rasspecialen!
Själv klev jag upp tidigt, tidigt på morgonen efter på tok för lite sömn de senaste två nätterna samt ett fullspäckat schema dagarna innan. Jag förstod att det skulle bli en tuff helg. Jag packade bilen, rastade hundarna (Vera, Pelinne, Grace, Ambra och Aquira), för att bege mig mot Strägnäs BK. Själva resan gick bra, men jag var oerhört trött. Väl på plats på var det dags att försöka få upp utställningstältet. Det var inte helt lätt, men som tur var fick jag hjälp av Familjen Hjerpe, TACK SNÄLLA!
När så utställningstältet var uppe, burar, väskor och annat uppställt, var det dags att rasta mina hundar. Jag tog ut hela gänget på en liten tur. Därefter tränade jag Vera, Pelinne och Grace inför min "lydnandsuppvisning". Det var redan rejält varmt och jag förstod redan då att värmen förmodligen skulle bli lite av ett problem under själva uppvisningen. Träningen gick relativt bra, men det var svårt för tejejerna med så mycket störning. Jag ville dock spara på deras krafter, så jag tränade inte särskilt länge.
När jag var klar med träningen såg jag att Amigo med familj hade anlänt. Vi pratade lite och de tog ut Amigo för rastning.
Tiden rusade på och det var plötsligt dags för lilltejen att göra utställningsdebut! Jag hade faktiskt tänkt att stryka henne, det kändes lite som att det var korkat av mig att ha anmält en valp med ett litet bettefel, för en tysk domare...! Grace skötte sig exemplariskt i ringen och rörde sig mycket, mycket bra! Hon fick till och med HP! Domaren tyckte onekligen om min fina tjej, trots hennes lilla bettfel! Men vem gör väl inte det, mer fantastisk hund får man nästan leta efter...
Snart var det så dags att entra ringen med Amigo. Det var debut för honom i utställningsringen. Dagen innan hade vi tränat lite grann, för att bli ett team. Amigo skötte sig oerhört bra i ringen, men kom inte helt till sin rätt, men det är inte så konstigt, med tanke på at det var första gången...!
Aquiro har ställts en gång tidigare, med mig som handler. Hans debut (i valpklass) gick strålande. I dag var det en ny debut för Aquiro, tillsammans med matte. Det var därtill första gången hans matte, Sofia entrade en utställningsring! Både Sofia och snyggingen Aquiro gjorde ett mycket bra jobb!
Amigo blev 3:a bästa hane i juniorklassen med HP! Aquiro blev 5:a bästa hane! Oj, vad spännande, Amigo skulle därmed tävla vidare i bästahanhundsklass!
I bästahanhundsklassen blev det ett nästan olidligt springande... Värmen var tryckande och det är varmt att springa iförd kavaj och byxor, men vill man vara fin, får man ibland lida pin... ;) Amigo var som en helt annan hund i denna klassen, han ställde upp sig i det närmaste perfekt och rörde sig med ett mycket vägvinande och i huvudsak avspänt steg fullt av driv. Det var en ren fröjd att visa honom! Dock blev jag oerhört paff, när jag till sist förstod att domaren efter alla varv, runt, runt, runt, placerade Amigo som 3:a bästa hane! Tänk att Amigo gick och slog så många fina hanar och det vid blott 10 månaders ålder...! Det hade jag aldrig vågat tro. Han slog bl.a. åtta championhanar! Hur många hanar det var sammanlagt har jag inte kikat på men drygt trettio måste det har varit...!
Här nedanför följer bilder från Amigos och Aquiros klasser. Bilderna nedan är tagna av Jan/Maj-Len Clevinge, Christian Nord, Pia Widerberg och Sandra Älverud Sjöström. Fotograferna har givit mig tillstånd att redigera samt publicera bilderna på vår hemsida. Tyvärr har tryckfelsnisse varit framme, så på i stort sett alla bilder står det @ istället för ©... Men alla vet förhoppningsvis att det är förbjudet att stjäla bilder i vilket fall, samt förstår vad som menas! TACK SNÄLLA ni för att jag får lov att använda era fina bilder! Tyvärr hade jag inte en chans att hinna ta några bilder eller ens be någon fota med min kamera eller filma med filmkameran...
När hanhundsklasserna och "barn med hund" var avklarade var det dags för mig, Vera, Pelinne och Grace att genomföra vårt bidrag till 20-års jubileumet i form av vår "lydnadsuppvisning". Jag fick denna idé blott två veckor och en dag innan "mälarn". Tanken föddes under en proemenad, ty hundarna hade succesivt bjudit på fotgående, där Grace gick i korrekt position, Pelinne intill Grace och Vera längst ut, intill Pelinne. Därifrån försökte jag efter att ha fått klartecken från en mycket positiv styrelsen lära dem att gå fot med större och större precision, att starta och stanna i utgångsposition, sitta kvar - följt av inkallning, springa fot, vändningar, läggande under gång, platsliggning och platssittning. Tilläggas bör att Pelinne inte ens lärt sig det svenska kommandot för ligg innan jag började träna inför uppvisningen... Två veckor senare klarar hon av platsliggning med dold förare och väldigt mycket störningar! Jag som inte ens hade tränat med dold förare, det var improviserat! Pelinne har därtill endast bott hos oss/i Sverige i lite mindre än tre månader! Vilken hund...!
Grace är ju bara sex månader, så även för henne var detta en enorm bedrift/utmaning. Att hon hade debuterat i utställningsringen någon timme innan, gjorde knappast saken lättare för min superduktiga tjej...! Jag är så stolt över henne och Pelinne, så mitt hjärta skulle kunna spricka... Vilka fantastiska hundar! Även Vera är ju självklart duktig, men i hennes fall kan man kanske tycka att det borde vara förhållandevis lätt. Så är dock inte fallet, för hon är inte van att träna lydnad, på det sätt vi gjort de senaste fjorton dagarna... Hon tycker det är högst märkligt att gå "fot" med två hundar mellan sig och mig... Att det därtill är "drygskallarna" Pelinne och Grace gör ju knappast situationen mer tilltalande i hennes ögon...
Jag lyckades med nöd och näppe byta om och snabbt som attan kissa av och värma upp hundarna, innan vi skulle in i ringen för att genomföra vår uppvisning. Det märkliga var att jag inte var särskilt nervös, vilket jag i och för sig inte brukar bli i första taget. Men detta var väldigt speciellt... Så här mycket störningar hade vi inte haft ens möjlighet att träna på, även om vi skulle ha önskat. Faktum är att vi egentligen inte hade tränat med störningar att tala om överhuvudtaget, det fanns helt enkelt inte tid för det. Nu skulle vi in och visa vad vi gick för i en utställningsring, förvisso ganska rejält tilltagen, men med störningar precis överallt. Ni som har ställt ut vet att hundarna brukar vara väldigt intresserade av alla dofter som uppstår i ringen efter bara någon klass samt allt godis som tappas överallt... Betänk då att försöka visa upp ett lydnadsprogram, med TRE LÖSA hundar...! Betänk också vad mycket störning som bjuds precis utanför ringen i form av publik, tält, hundar, mat m.m. Med tanke på dessa störningar och den ringa tid vi haft till vårt förfogande att träna är jag så här i efterhand (skriver detta sex dagar efter uppvisningen), oerhört nöjd med mina fantastiska tjejers insats! Att de hade svårt att fokusera under fria följet var inte så konstigt. När jag var mitt uppe i fria följet, skämdes jag nå så fruktansvärt över att jag inte fick till det och trodde att hela uppvisningen skulle bli totalt fiasko. Jag har dock fått höra att de visst gick i rätt position av och till, vilket jag även har bildbevis på här nedanför! Jag skippade dock en del jag hade tänkt göra under detta moment, eftersom hundarna var för trötta och ofokuserade. Förvisso hade jag hoppats på att det momentet skulle gå mycket, mycket bättre, men så här i efterhand är jag trots allt nöjd!
Efter det fria följet visade vi upp läggande under gång, platsliggning med dold förare (detta med dold förare var improviserat, jag var dock till 99% säker på att alla skulle ligga kvar), sitt-kvar – inkallning och sittande i grupp. Själva uppvisningen gick fortare än ursprungsplanen p.g.a. att jag drog ner på friaföljet samt i det fria följet ej bad att få in hundar med förare att gå slalom emellan. Dock gick alla moment förutom det fria följet, under omständigheterna mycket bra. Men om jag får en förfrågan om att göra en liknande uppvisning i framtiden ska jag minsann försöka få till allt...! ;)
Syftet med uppvisningen var INTE att visa mig på styva linan eller på något sätt slå mig för bröstet. Jag ville försöka visa vad fantastsikt lättlärd, samarbetsvillig, förig och arbetsvillig jag anser pinschern vara! Sedan bör man självklart känna till hur pinschern överlag bör tränas för att det ska bli bästa möjliga resultat, men framförallt att förmå utveckla den egna hunden till sin fulla potential. Jag hoppas att vår uppvisning gav en del tankeställare men framförallt inspiration...!?
Innan du får njuta av bilderna på mina duktiga tjejer, vill jag bara ta tillfället i akt att sätta på pränt hur evinnerligt stolt jag är över mina fantastiskt duktiga tjejer, dessa tre pinschertikar skänker en sådan glädje och de får mitt hjärta att bulta av obeskrivlig kärlek. Jag älskar er, mina allra bästa vänner... TACK för att ni finns Vera, Grace och Pelinne, tack för att ni förgyller mitt liv.
Grace är ju bara sex månader, så även för henne var detta en enorm bedrift/utmaning. Att hon hade debuterat i utställningsringen någon timme innan, gjorde knappast saken lättare för min superduktiga tjej...! Jag är så stolt över henne och Pelinne, så mitt hjärta skulle kunna spricka... Vilka fantastiska hundar! Även Vera är ju självklart duktig, men i hennes fall kan man kanske tycka att det borde vara förhållandevis lätt. Så är dock inte fallet, för hon är inte van att träna lydnad, på det sätt vi gjort de senaste fjorton dagarna... Hon tycker det är högst märkligt att gå "fot" med två hundar mellan sig och mig... Att det därtill är "drygskallarna" Pelinne och Grace gör ju knappast situationen mer tilltalande i hennes ögon...
Jag lyckades med nöd och näppe byta om och snabbt som attan kissa av och värma upp hundarna, innan vi skulle in i ringen för att genomföra vår uppvisning. Det märkliga var att jag inte var särskilt nervös, vilket jag i och för sig inte brukar bli i första taget. Men detta var väldigt speciellt... Så här mycket störningar hade vi inte haft ens möjlighet att träna på, även om vi skulle ha önskat. Faktum är att vi egentligen inte hade tränat med störningar att tala om överhuvudtaget, det fanns helt enkelt inte tid för det. Nu skulle vi in och visa vad vi gick för i en utställningsring, förvisso ganska rejält tilltagen, men med störningar precis överallt. Ni som har ställt ut vet att hundarna brukar vara väldigt intresserade av alla dofter som uppstår i ringen efter bara någon klass samt allt godis som tappas överallt... Betänk då att försöka visa upp ett lydnadsprogram, med TRE LÖSA hundar...! Betänk också vad mycket störning som bjuds precis utanför ringen i form av publik, tält, hundar, mat m.m. Med tanke på dessa störningar och den ringa tid vi haft till vårt förfogande att träna är jag så här i efterhand (skriver detta sex dagar efter uppvisningen), oerhört nöjd med mina fantastiska tjejers insats! Att de hade svårt att fokusera under fria följet var inte så konstigt. När jag var mitt uppe i fria följet, skämdes jag nå så fruktansvärt över att jag inte fick till det och trodde att hela uppvisningen skulle bli totalt fiasko. Jag har dock fått höra att de visst gick i rätt position av och till, vilket jag även har bildbevis på här nedanför! Jag skippade dock en del jag hade tänkt göra under detta moment, eftersom hundarna var för trötta och ofokuserade. Förvisso hade jag hoppats på att det momentet skulle gå mycket, mycket bättre, men så här i efterhand är jag trots allt nöjd!
Efter det fria följet visade vi upp läggande under gång, platsliggning med dold förare (detta med dold förare var improviserat, jag var dock till 99% säker på att alla skulle ligga kvar), sitt-kvar – inkallning och sittande i grupp. Själva uppvisningen gick fortare än ursprungsplanen p.g.a. att jag drog ner på friaföljet samt i det fria följet ej bad att få in hundar med förare att gå slalom emellan. Dock gick alla moment förutom det fria följet, under omständigheterna mycket bra. Men om jag får en förfrågan om att göra en liknande uppvisning i framtiden ska jag minsann försöka få till allt...! ;)
Syftet med uppvisningen var INTE att visa mig på styva linan eller på något sätt slå mig för bröstet. Jag ville försöka visa vad fantastsikt lättlärd, samarbetsvillig, förig och arbetsvillig jag anser pinschern vara! Sedan bör man självklart känna till hur pinschern överlag bör tränas för att det ska bli bästa möjliga resultat, men framförallt att förmå utveckla den egna hunden till sin fulla potential. Jag hoppas att vår uppvisning gav en del tankeställare men framförallt inspiration...!?
Innan du får njuta av bilderna på mina duktiga tjejer, vill jag bara ta tillfället i akt att sätta på pränt hur evinnerligt stolt jag är över mina fantastiskt duktiga tjejer, dessa tre pinschertikar skänker en sådan glädje och de får mitt hjärta att bulta av obeskrivlig kärlek. Jag älskar er, mina allra bästa vänner... TACK för att ni finns Vera, Grace och Pelinne, tack för att ni förgyller mitt liv.
Här ovan berömmer jag och klappar om mina duktiga tjejer precis efter uppvisningen.
Efter lydnadsuppvisningen var det åter dags att snabbt svida om, för nu skulle jag visa Aquira i ringen. Det var debut för henne och jag hade hämtat henne i Uppsala efter en lång tågresa. Tåget stannade bara som hastigast på stationen, så det fanns ingen tid till så mycket annat än att bara ta Aquira och bege sig till bilen och åka. Vi stannade utanför Uppsala så hon fick rasta. Hon sa inte ett knyst under hela bilresan, vilket jag värdesätter högt och uppskattar. Väl hemma hos oss, band jag upp henne på vår gård, (inte ett knyst då heller...) för att gå in och hämta de andra hundarna. Eftersom vi även hade Ambra hemma togs Aquira emot av fyra pinschrar. Allt avlöpte mycket bra och jag tog ut dem på en promenad. Väl inne igen, stängde jag undan alla utom Aquira, så hon skulle få möjlighet att acklimatisera sig i lugn och ro samt vila lite. Jag bad henne att “lägga sig” i hundsoffan i köket. Hon gick ner någon gång, för att dricka eller med ansats att vandra runt och kika. Jag lyfte dock upp henne i soffan och sa lägg dig/visade henne lugnt men bestämt tillrätta. Hon förstod snabbt och låg t.o.m. kvar när jag var ut i bilen och grejade... - vilken tjej! Vi hann även med att träna lite inför hennes debut i utställningsringen, vilken väntade henne nästa dag. Med tanke på en rad omständigheter är jag oerhört imponerad och stolt över det lugn Aquira uppvisar, hon tycks besitta allt det jag vill ha hos en riktigt bra pinscher!
Åter till utställningen... Det var som sagt debut i ringen för Aquira, men det var hon inte ensam om...! Även Ambra, Aleeya och Azzra debuterade i dag!
På grund av att jag i sista stund och av olika anledningar fick äran att själv visa Aquira, bad jag Ellinor att visa Ambra. Dock hade de inte tränat tillsammans, men det märktes sannerligen inte i ringen...! Aquiros duktiga matte Sofia visade förutom sin egen hund även Alwa, TACK snälla Sofia, du var oerhört skicklig!
Tänk vilka duktiga små tjejer (och killar) vi har i A-kullen! Samtliga ekipage gjorde mycket, mycket bra ifrån sig. Dock ville tyvärr inte Amiga bli hanterad, så det blev sannerligen snöpligt för hennes stackars ägare som rest ända från Norge... Det är supertrist och Amiga har inte haft några som helst problem med hanteringen tidigare. Förmodligen var det en kombination av hormoner, trötthet efter en lång resa samt mattes nervositet som ställde till det?
Aquira kom på andra plats med HP i juniorklassen för tikar, samt blev uttagen till klassen “bästa huvud och uttryck”! Även Ambra blev uttagen till “bästa huvud och uttryck”! På “mälarn” är ett HP lika värdefullt som ett CK på officiell utställning, detta betyder att hon fick tävla vidare i “bästatikklass”. Tyvärr placerades hon inte där, men jag är mer än nöjd ändå! Varken Aquira eller Ambra placerade sig i klassen “bästa huvud och uttryck”, men det var en ära att de blev uttagna!
Åter till utställningen... Det var som sagt debut i ringen för Aquira, men det var hon inte ensam om...! Även Ambra, Aleeya och Azzra debuterade i dag!
På grund av att jag i sista stund och av olika anledningar fick äran att själv visa Aquira, bad jag Ellinor att visa Ambra. Dock hade de inte tränat tillsammans, men det märktes sannerligen inte i ringen...! Aquiros duktiga matte Sofia visade förutom sin egen hund även Alwa, TACK snälla Sofia, du var oerhört skicklig!
Tänk vilka duktiga små tjejer (och killar) vi har i A-kullen! Samtliga ekipage gjorde mycket, mycket bra ifrån sig. Dock ville tyvärr inte Amiga bli hanterad, så det blev sannerligen snöpligt för hennes stackars ägare som rest ända från Norge... Det är supertrist och Amiga har inte haft några som helst problem med hanteringen tidigare. Förmodligen var det en kombination av hormoner, trötthet efter en lång resa samt mattes nervositet som ställde till det?
Aquira kom på andra plats med HP i juniorklassen för tikar, samt blev uttagen till klassen “bästa huvud och uttryck”! Även Ambra blev uttagen till “bästa huvud och uttryck”! På “mälarn” är ett HP lika värdefullt som ett CK på officiell utställning, detta betyder att hon fick tävla vidare i “bästatikklass”. Tyvärr placerades hon inte där, men jag är mer än nöjd ändå! Varken Aquira eller Ambra placerade sig i klassen “bästa huvud och uttryck”, men det var en ära att de blev uttagna!
Sedan var det dags för vår avelsgrupp med Lilla Enebys Wilma. Deltagande avkommor var: Amigo, Aquira och Aquiro. Det var ganska tydligt att domaren inte uppskattade en grupp betstående av båda färgerna, men jag hade inget annat val, eftersom inte Dino fanns på plats... I uppfödargruppen tog vi därför in en röd grupp, bestående av: Amigo, Ambra och Aquiro, denna grupp gav oss HP!
Så här gick det för våra deltgande hundar på "mälarn":
Valpklass 6-9 månader:
Flängan's Beckie /"Grace" 2:a, HP
Juniorklass hanar (9 deltagande hundar):
Appealing Grace Amigo Ad Astra 3:a HP
Appealing Grace Aquiro Ad Astra 5:a
Bästa hanhundsklass:
Appealing Grace Amigo Ad Astra 3:a bästa hane!
Juniorklass tikar (15 deltagande hundar):
Appealing Grace Aleeya Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Alwa Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Ambra Ad Astra oplacerad (uttagen till bästa huvud och uttryck!)
Appealing Grace Amiga Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Aquila Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Aquira Ad Astra 2:a HP (uttagen till bästa huvud och uttryck!)
Appealing Grace Azzra Ad Astra oplacerad
I avelsgruppen deltog Lilla Enebys Wilma med följande avkommor:
Appealing Grace Amigo Ad Astra
Appealing Grace Aquira Ad Astra
Appealing Grace Aquiro Ad Astra
Avelsgruppen erhöll tyvärr inget HP
I uffödargruppen deltog vi med:
Appealing Grace Amigo Ad Astra
Appealing Grace Ambra Ad Astra
Appealing Grace Aquiro Ad Astra
Uppfödargruppen erhöll HP
Många av placeringarna på “mälarn” hölls inom den närmsta släkten för A-kullen...!
Bästa tik och BIM (bäst i motsatt kön) gick till Lilla Enebys Walencia (A-kullens moster). 2:a bästa tik gick till A-kullens kusin, Lilla Enebys Bisset (u. Lilla Enebys Winnie e. Lilla Enebys Leonardo). 5:a bästa tik samt bästa veteran var Xitamiz Azzmira Aktiva (A-kullens farmor!) Det var verkligen synd att inte A-kullens far (Plexus Dino) var på plats, samt deltog med avelsgrupp, för det tror jag domaren skulle ha tyckt om...! I avelsgruppen vann Plexus Meja, med sina fina avkommor, vilka alla är nära släkt med vår A-kull... Plexus Meja är “halvfaster” till A-kullen (samma mamma som A-kullens pappa, d.v.s. Xitamiz Azzmira Aktiva)! Bästa rörelser vanns av Xitamiz Othello, han var även 5:a bästa hane, hans mamma (Plexus Meja) är halvsyster till A-kullens pappa (Plexus Dino), de har samma mamma d.v.s. Xitamiz Azzmira Aktiva. Därtill är Xitamiz Othellos pappa (Xitamiz Hickory) A-kullens farfar! Lilla Enebys Alice (kusin till A-kullen, då henns mamma - Lilla Enebys Winnie är kullsyster med Wilma) var BIM öppenklass, d.v.s. bäst i motsatt kön/bästa tik! Släkten är värst...!
3:a bästa tik på “mälarn” var Lilla Enebys Deema (Graces halvsyster, samma pappa och mammorna är helsyskon [Lilla Enebys Ämaja och Älla]) även det kändes kul!
På kvällen hade vi sedan länge planerat in en liten grillfest. Jag lyckades t.o.m. anlända i tid, trots uppfödarmötet! Wilmas familj hade köpt in all mat och dryck till självkostnadspris. Vilket vi alla är oerhört tacksamma för. Maten var gudomligt god och vi hade det mycket trevligt trots att tröttheten blev mer och mer påtaglig. Bilderna här nedanför har jag tagit själv.
Valpklass 6-9 månader:
Flängan's Beckie /"Grace" 2:a, HP
Juniorklass hanar (9 deltagande hundar):
Appealing Grace Amigo Ad Astra 3:a HP
Appealing Grace Aquiro Ad Astra 5:a
Bästa hanhundsklass:
Appealing Grace Amigo Ad Astra 3:a bästa hane!
Juniorklass tikar (15 deltagande hundar):
Appealing Grace Aleeya Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Alwa Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Ambra Ad Astra oplacerad (uttagen till bästa huvud och uttryck!)
Appealing Grace Amiga Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Aquila Ad Astra oplacerad
Appealing Grace Aquira Ad Astra 2:a HP (uttagen till bästa huvud och uttryck!)
Appealing Grace Azzra Ad Astra oplacerad
I avelsgruppen deltog Lilla Enebys Wilma med följande avkommor:
Appealing Grace Amigo Ad Astra
Appealing Grace Aquira Ad Astra
Appealing Grace Aquiro Ad Astra
Avelsgruppen erhöll tyvärr inget HP
I uffödargruppen deltog vi med:
Appealing Grace Amigo Ad Astra
Appealing Grace Ambra Ad Astra
Appealing Grace Aquiro Ad Astra
Uppfödargruppen erhöll HP
Många av placeringarna på “mälarn” hölls inom den närmsta släkten för A-kullen...!
Bästa tik och BIM (bäst i motsatt kön) gick till Lilla Enebys Walencia (A-kullens moster). 2:a bästa tik gick till A-kullens kusin, Lilla Enebys Bisset (u. Lilla Enebys Winnie e. Lilla Enebys Leonardo). 5:a bästa tik samt bästa veteran var Xitamiz Azzmira Aktiva (A-kullens farmor!) Det var verkligen synd att inte A-kullens far (Plexus Dino) var på plats, samt deltog med avelsgrupp, för det tror jag domaren skulle ha tyckt om...! I avelsgruppen vann Plexus Meja, med sina fina avkommor, vilka alla är nära släkt med vår A-kull... Plexus Meja är “halvfaster” till A-kullen (samma mamma som A-kullens pappa, d.v.s. Xitamiz Azzmira Aktiva)! Bästa rörelser vanns av Xitamiz Othello, han var även 5:a bästa hane, hans mamma (Plexus Meja) är halvsyster till A-kullens pappa (Plexus Dino), de har samma mamma d.v.s. Xitamiz Azzmira Aktiva. Därtill är Xitamiz Othellos pappa (Xitamiz Hickory) A-kullens farfar! Lilla Enebys Alice (kusin till A-kullen, då henns mamma - Lilla Enebys Winnie är kullsyster med Wilma) var BIM öppenklass, d.v.s. bäst i motsatt kön/bästa tik! Släkten är värst...!
3:a bästa tik på “mälarn” var Lilla Enebys Deema (Graces halvsyster, samma pappa och mammorna är helsyskon [Lilla Enebys Ämaja och Älla]) även det kändes kul!
På kvällen hade vi sedan länge planerat in en liten grillfest. Jag lyckades t.o.m. anlända i tid, trots uppfödarmötet! Wilmas familj hade köpt in all mat och dryck till självkostnadspris. Vilket vi alla är oerhört tacksamma för. Maten var gudomligt god och vi hade det mycket trevligt trots att tröttheten blev mer och mer påtaglig. Bilderna här nedanför har jag tagit själv.
TACK alla underbara valpköpare för att ni anmälde samt ställde era hundar på "mälarn", ett särskilt och extra stort tack till Amigas/"Miras" familj som rest ända från västkusten i Norge!
Jag hoppas ni valpköpare fick lite mersmak i varje fall och att vi kan försöka träffas allesammans åtminstone i samband med t.ex. "mälarn" varje år. Jag längtar i varje fall redan till nästa år. Världsutställningen går ju av stapeln i Sverige 2008 och "mälarpinschern" kommer ligga i samband med den utställningen samt vara oficiell! Även en SSPK utställning ligger i samband med denna ENORMA utställning! Boka gärna in den 3-6 juli 2008 redan nu...! För denna tillställning får man bara inte missa! ;)
Jag vill också rikta ett extra stort TACK till Familjen Clevinge för att de tog emot Amigas/"MIras" familj i sitt hem samt för den goda maten ni hade tillrätt. Ni är sådana fantastiskt fina och generösa människor! Jag är oerhört glad att kunna säga att ni är våra vänner...
Var rädda om er kära valpköpare och vänner och tack för den här gången!
*Varma kramar till er alla*
Jag hoppas ni valpköpare fick lite mersmak i varje fall och att vi kan försöka träffas allesammans åtminstone i samband med t.ex. "mälarn" varje år. Jag längtar i varje fall redan till nästa år. Världsutställningen går ju av stapeln i Sverige 2008 och "mälarpinschern" kommer ligga i samband med den utställningen samt vara oficiell! Även en SSPK utställning ligger i samband med denna ENORMA utställning! Boka gärna in den 3-6 juli 2008 redan nu...! För denna tillställning får man bara inte missa! ;)
Jag vill också rikta ett extra stort TACK till Familjen Clevinge för att de tog emot Amigas/"MIras" familj i sitt hem samt för den goda maten ni hade tillrätt. Ni är sådana fantastiskt fina och generösa människor! Jag är oerhört glad att kunna säga att ni är våra vänner...
Var rädda om er kära valpköpare och vänner och tack för den här gången!
*Varma kramar till er alla*
